Jaha, då sitter man här i godan tro att man ska ha tid att driva en blogg. Förväntar mig inga besökare så jag har som tur var ingen press på mig att skriva något vettigt. Bloggen är mest till för mig själv för att jag behöver ventilera mig i brist på ett socialt liv. Alla mina vänner är snart borta då jag har så svårt att fråga människor om dom vill träffas. Jag tror att jag alltid ringer och stör, att ingen vill vara med mig och sen är jag alltid rädd att jag ska bli för trött eller få för ont så att jag måste avboka. Då min man jobbar mycket så har jag ingen backup av honom utan vill jag hitta på nått måste jag ta med mig barnen och hur social kan man verkligen vara med tre små guldklimpar som är superaktiva. Det här får bli min förlängda arm till en dröm att ha ett socialt liv.